”Daniel Nordström som driver NORDSTRÖM EDUCATION har stöttat Avesta och Bildningsförvaltning i ett kommunövergripande och långsiktigt skol- och kompetensutvecklingsprojekt under ett par års tid. Han har som extern projekt- och processledare genomfört kompetenskartläggningar, konferenser, föreläsningar och handledningsmöten, samt utarbetat ett processtöd för skolledare, arbetslag och pedagoger i Avesta kommun. 

Daniel har visat ett starkt engagemang för frågor som rör skolutveckling och har genom sina gedigna kunskaper bidragit med att höja kvaliteten på flera områden. Dessa inslag kan vi säga har indirekt påverkat våra elevers möjlighet att lyckas i skolan. Daniel är flexibel och driftig men också ödmjuk inför beställarnas önskemål. Han har lätt för att skapa relationer och kan samarbeta på alla nivåer.

Daniel har även ett brett kontaktnät som vi haft stor nytta av vid våra fortbildningstillfällen. Han är väl insatt i skolans styrdokument och är påläst på ämnen och områden som rör skolforskning, skolutveckling och systematiskt kvalitetsarbete. Vi kan varmt rekommendera Daniel Nordström till framtida huvudmän för att initiera, driva och leda kommunövergripande skol- och kompetensutvecklingsuppdrag.”

Daniel har under en treårsperiod arbetet tillsammans med projektledningen för projektet ”Entreprenöriellt lärande i Avestas skolor”.  Under denna period har Daniel bistått med stor sakkunskap rörande entreprenöriellt lärande och skolutveckling, ett genuint engagemang och en påtaglig initiativförmåga. Daniel har inom ramen för projektet och projektledningens önskemål, på egen hand, hittat lösningar och upplägg för olika typer av insatser och samarbetat på ett föredömligt sätt.

Detta har varit till stor hjälp för att nå den framgång som nåtts. Daniel har varit självgående, lösningsfokuserad och flexibel. Utifrån Daniels insatser för oss i Avesta Kommun skulle jag varmt rekommendera honom till  andra skolutvecklingstjänster eller dylika uppdrag.

Gå igenom agendan för mötet och vilket lärområde som ska behandlas samt utse dokumentatör och observatör. Dokumentationsmall för pedagogiska samtal och observationsmall.

Titta på filmen Världen förändras (6:31) från Svenskt Näringsliv. Diskutera hur arbetar ni arbetar med samverkan med omvärlden och närsamhället i undervisningen för att eleverna ska göra väl underbyggda studie- och yrkesval.

Deltagarna redogör kortfattat av de viktigaste slutsatserna och lärdomarna från den egna undervisningspraktiken. Kollegorna lyssnar, ställer frågor och ger respons.

Varje deltagare bidrar med sina reflektioner från undervisningen

1. Elevernas kunskaper och färdigheter: Syftet var att utveckla elevernas…
2. Lärarnas kunskaper och färdigheter: Jag har utvecklas min förmåga att…
3. Fördjupat lärande: Den undervisningsteknik jag prövat i min undervisning är…
4. Förändring av undervisning: De förändringar jag gjort i undervisningen är…
5. Kontroll av resultat: Resultatet av undervisningen och elevernas lärande blev att…

Det nya lärandet (nyckelstrategin) inom formativ bedömning introduceras genom att titta på den inspelade presentationen, filmklipp eller läsa en text. Lärarna diskuterar framgångsfaktorer i undervisningen för elevernas lärande och utveckling.

Klicka här för att ladda ner presentationen om samverkan skola-arbetsliv.

Deltagarna planerar utifrån det övergripande syftet och målet samt de nya lärandet vilka nya idéer kring undervisningstekniker som de tänker pröva eller konsolidera. I den personliga läroplanen. Deltagarna beslutar även om eventuell samplanering, lektionsbesök, elevintervjuer eller område/kvalitetskriterier som skal följas upp. Dokumentationsmall för personlig läroplan.

Samtliga deltagare gör en kort sammanfattning av de viktigaste lärdomarna och slutsatserna utifrån avsikten och målet med mötet. Mötet avslutas med att observatören ger sin bild av mötet.

Arbetsförmedlingen

Väglednings- och informationsmaterial om den svenska arbetsmarknaden

GR Utbildning

• www.grskolaarbetsliv.se
• www.praktikplatsen.se
• www.pedagogisktcentrum.se
• www.syvonline.se

Martin Lakeus

• Samverkan skola arbetsliv och entreprenöriellt lärande – ett lyckosamt

Region Skåne

• Rapport: 1+1=3 – Om samverkan mellan skola och arbetsliv ur ett socioekonomiskt perspektiv

Regionförbundet ÖSTSAM

• Likvärdig studie- och yrkesvägledning, för barn, ungdomar och vuxna

Skolinspektionen

• Kvalitetsgranskning, Studie- och yrkesvägledning i grundskolan

Skolverket

• Från skola till arbetsliv
• Stödmaterial Studie- och yrkesvägledning i undervisning
• Allmänna råd kring studie- och yrkesvägledning i skolan
• Ungdomars uppfattningar om gymnasievalet
• Skolutveckling, Studie- och yrkesvägledning

Skolutveckling, Utbildningspaketet skola-arbetsliv

• Artikel från Skolvärlden
• Artikel från Upplands-Bro
• Artikel från starten i Halmstad
• Artikel från avslutningen i Halmstad

Skolutveckling, Sju timmar om…

• SYV på lektionen (1-6)
• SYV på lektionen (7-9)
• Vad påverkar valet? (1-6)
• Vad påverkar valet? (7-9)
• SYV – allas ansvar (1-9)

Filmer

• Hovsjöskolan förskoleklass-årskurs 3 ”Man ska ha fantasi före man blir”
• Hovsjöskolan årskurs 4-6 ”När jag blir äldre behöver jag veta vilka egenskaper jag behöver”
• Rydaholmskolan årskurs i F-4 ”Det blir ett positivt sätt för eleverna att lära in”
• Rydaholmskolan årskurs 4-6 ” Det blir teoretiskt, praktiskt och med alla sinnen”
• Bor skola årskurs 6-9 ” ”Det har varit mer på riktigt på något vis”

Svenskt Näringsliv

• Skolmaterial från Svenskt Näringsliv
• Samverkan skola – näringsliv 10 idéer att inspireras av
• Prenumerera på Nyhetsbrev, Skola & Näringsliv

Sveriges och landsting (SKL)

• Framtidsval och arbetsliv – Exempel från kommuners studie- och yrkesval

Skolsamverkan

• www.syv.nu
• www.skolsamverkan.se

UR Samtiden

• Barn i vår tid, Från skolan till arbetslivet

 Utbudet

• www.utbudet.se

Kriterier för effektiv undervisning inom samverkan skola-arbetsliv.

• Vi samverkar mellan olika stadieövergångar (skolformer) från förskola, grundskola och gymnasieskola för utveckla elevernas kunskaper om alternativa utbildningsvägar, arbetslivet och arbetsmarknaden.
• Vi arbetar för att utveckla elevernas valkompetens inför framtida studie- och yrkesval samt ger information om alternativa möjligheter till olika studie- och yrkesvägar under hela deras skolgång.
• Vi arbetar utifrån ett gemensamt förhållningssätt kring olika samverkansformer mellan skola- och arbetsliv för att  eleverna ska kunna göra väl underbyggda studie- och yrkesval i framtiden.
• Vi har ett långsiktigt och välutvecklat samarbete med skolans studie- och yrkesvägledning för att ge eleverna kontinuerlig vägledning inför framtida studie- och yrkesval.
• Vi samverkar och utvecklar kontakter med omvärlden och närsamhället i undervisningen (kultur-, förenings-, och arbetsliv) för att skapa förståelse och erfarenheter från arbets- och samhällslivet.

Skola – arbetsliv är något som finns med i styrdokumenten för grundskolan, gymnasieskolan och vuxenutbildningen. Det är något som samtliga skolor ska arbeta med och som skolledare och lärare behöver formalisera för att leva upp till läroplanens texter kring samverkan med omvärlden. En välutvecklad arbetsplan bör inkludera huvudmannens studie- och yrkesvägledning och ses som hela skolan ansvar. Planen bör integreras i det systematiska kvalitetsarbetet med tydliga kriterier för planering, genomförande, uppföljning och utvärdering av huvudmannens, arbetsgivarnas och elevernas arbete. Alla arbetslivskontakter bör även eftersträva att så långt som möjligt återkopplas till arbetsgivaren från huvudmannens sida. Nedan hittar ni en sammanställning över kommunövergripande arbetsplaner för SYV och samverkan mellan skola – arbetsliv.

• Vetlanda kommun
• Hultsfred
• Vansbro
• Vellinge
• Skurup
• Hässleholm
• Falkenberg
• Tanum
• Härryda
• Motala
• Stockholm
• Landskrona
• Habo
• Östra Göinge
• Västerås

Tips: GR Utbildning, Pedagogiskt Centrum HANDLEDNING FÖR ATT SKAPA EN KOMMUNAL PLAN FÖR STUDIE- OCH YRKESVÄGLEDNING

Att arrangera och anordna arbetsmarknadsdagar eller jobbmässor är ett enkelt sätt för representanter från olika yrkeskategorier och branscher från Högskolor och Universitet. Det innebär att eleverna får möjligheten till personliga möten med representanter från näringslivet och högskolor, och att gå på olika föreläsningar samt workshops som arrangeras under dagen. Eleverna kan ställa personliga frågor till professionella yrkesmän och yrkeskvinnor, skriva CV, personligt brev samt skapa kontakter inför kommande studier och yrkesliv. Det innebär även en möjlighet för arbetslivet och akademin att träffa presumtiva kunder och medarbetare samt en möjlighet att göra reklam för branschen, yrkesinriktningen och företaget.

Ett sätt att arbeta med samverkan på lokal-, regional- eller nationell nivå med skolan kan vara att arbeta med olika forum för samverkan tillsammans med arbetslivet. Forumet kan bestå utav representanter från skolan i form av skolledning, lärare och studie- och yrkesvägledare samt yrkessamma personer från näringslivet. Genom att ha ett levande forum får näringslivet möjligheten till inflytande och delaktighet till att påverka, utveckla och kvalitetssäkra skolornas utbildningar och elevernas kunskaper.

Det är oerhört viktigt att lärare i sitt arbete väver in diskussioner och arbete som kan bidra till att elevens studie- och yrkesval inte begränsas av kön, funktionsnedsättning och social eller kulturell bakgrund. Det innebär att arbetet med olika samverkansformer inom skola-arbetsliv i skolan ska kännetecknas av genus, mångfald, jämställdhet och normbrytare för att motverka att eleverna gör könstraditionella studie- och yrkesval. Ett sätt att arbeta med att försöka bryta traditionella könsmönster är att arbeta med diskussionskaruseller. Diskussionskarusellen innebär att man skapar olika frågeställningar, påståenden eller argument som blir utgångspunkt för elevernas diskussioner. Sedan skapar man ett inre varv med fyra stolar och ett yttervarv med fyra stolar. Alla personer i det inre varvet får en frågeställning var, personerna på det yttre varvet får sedan besvara frågeställningen, medan de som ställt frågan antecknar svaren. En till två minuter per fråga sedan snurrar deltagarna i det yttre varvet vidare i diskussionskarusellen.

Dröm- och framtidsyrke

Ett enkelt sätt att arbeta med samverkan skola-arbetsliv med de allra yngsta eleverna är att jobba med deras drömyrke eller framtidsyrke. Det innebära man tar avstamp från elevernas framtidsdrömmar och låter de undersöka olika drömyrken som de vill bli i framtiden för att öka deras självkännedom. Tex kan man låta eleverna fundera kring arbetsuppgifter, viktiga kompetenser, viktiga skolämnen, utbildningar etc. Därefter kan eleverna få redovisa sitt arbete genom en presentation, affisch, film eller på annat lämpligt sätt. Eleverna kan även få diskutera vidare om de olika drömyrkena i helklass tillsammans med sin lärare.

Externa uppdragsgivare

Skolan har möjligheten att arbeta och utforma autentiska uppgifter eller skarpa case tillsammans med arbetslivet. Företagen kan till exempel utforma en frågeställning eller ta fram ett problem som de vill få elevernas förslag, lösningar och eller ge sin syn på. Företagen kan även få stöd och hjälp med olika projekt som de kan ha nytta utav i framtiden. Det skapas en synergi effekt genom att företagen tar ett aktivt samhällsansvar och bidrar till en samhällsnytta och eleverna till en företagsnytta genom att arbeta med externa uppdragsgivare.

En skola, klass eller en grupp elever kan samarbeta med exempelvis ett lokalt företag som kan omfatta allt från ett kort projekt till ett par års samverkan. Samarbetet skall bygga på ett ömsesidigt win-win koncept. Eleverna kan bland annat bidra med nya perspektiv och infallsvinklar på lösningar som specifika frågeställningar, problem eller utmaningar som företaget står inför. Företagen får på samma gång möjligheten att ta ett aktivt samhällsansvar och kan verka som attraktiva arbetsgivare genom att t.ex. erbjuda föreläsningar, studiebesök, praktikplatser mm.

Ett smidigt och väldigt enkelt sätt att arbeta med samverkan mellan skolan och arbetslivet är att låta eleverna göra olika muntliga företagspresentationer. Företagen kan ta fram en uppgift/uppdrag som de vill att eleverna skall arbeta med och sedan göra en muntlig presentation för exempelvis en extern jury. Juryn får möjligheten att ta del av elevernas presentationer, ställa följdfrågor samt ge lite kommentarer och reflektioner på elevernas skriftliga och muntliga arbete. Företaget får även möjligheten att samla in alla presentationer och underlag samt kan vid ett senare skede kontakta eleverna om de har ytterligare frågor.

Ett sätt för eleverna att öka sin anställningsbarhet är att i exempelvis kursen svenska söka ett valfritt jobb och utforma ett personligt brev, skriva CV och träna på att gå på en iscensatt anställningsintervju i ett samarbete med t.ex. Arbetsförmedlingen eller ett rekryteringsföretag. CV står för curriculum vitae som på latin betyder ”levnadsbeskrivning” och skall beskriva elevens erfarenheter, kunskaper och personliga egenskaper och det personliga brevet behöver anpassas efter ett drömjobb som eleven vill söka.

I gymnasiearbetet kan eleverna fördjupa sig inom ett valfritt ämne inom ramarna för examensmålen där de formulerar en frågeställning samt planerar, genomför och utvärderar ett större arbete. Gymnasiearbetet kan till en större del utformas och genomföras i samverkan med arbetslivet genom att tex jobba med uppdragsskrivningar, får en rådgivare, medbedömare eller göra besök i olika verksamheter för att samla in information till sitt arbete.

Transfer är en organisation som erbjuder skolor kostnadsfri förmedling av föreläsare från näringslivet. Genom att bjuda in föreläsare till skolan kan eleverna få insikt om, förståelse för och kunskap om olika studie- och yrkesutgångar för eleverna samt att sätta olika teoretiska begrepp i ett praktiskt sammanhang. De får även möjligheten att se en tydlig koppling mellan undervisningen i skolan och arbetslivet.

Gästföreläsare kan bland annat bjudas in till skola som en naturlig del i den ordinarie undervisningen eller under en temadag. Eleverna kan få välja vilka branscher, yrkeskategorier och lokala företag som de skulle vilja veta mer om. Sedan bjuder skolan in representanter från arbetslivet som får komma och berätta och sin bakgrund, sina yrkeserfarenheter, arbetsuppgifter och eleverna har möjlighet att ställa frågor. Här hittar ni lite längre tips om vad man bär tänka på när man bjuder in gästföreläsare till skolan.

Handledaren är den person som är kontaktperson på företaget och arbetsplatsen under praktiken, vid ett projektarbete eller studiebesök. Handledarens roll är att informera och introducera eleverna genom att berätta om företaget och dess verksamhet. Personen ska fungera som ett bollplank genom att bistå med sina kunskaper och erfarenheter. För en lyckad handledning bör man se eleverna som en ny medarbetare. I början är det viktigt att vara tillgänglig som handledare, i takt med att tiden går blir eleverna mer och mer självständig. Tex kan det vara bra att som handledare presentera eleverna för sina arbetskollegor, stämma av förväntningar och uppgifter, informera om regler och rutiner, boka in avstämningsmöten och utvärdera samarbetet och eventuellt skriva ett arbetsintyg och/eller rekommendationsbrev.

En elev, lärare eller varför inte en rektor kan får möjligheten att över en eller flera dagar skugga en person från arbetslivet. Jobbskuggningen skapar möjligheter att utbyta kunskaper och erfarenheter med varandra samt ge insikter om olika verksamheter och kopplingen mellan teori och praktik. För en elev kan det handla om att skugga en person som arbetar inom dennes drömyrke, för lärare en person som är verksam inom de området som lärare undervisar inom och för en skolledare kan det innebära att träffa en ledare från en annan verksamhet. Detta för att utbyta lite tankar och erfarenheter.

Varje enskild elev bör i sin individuella utvecklingsplan ha en dokumentation av sina arbetslivskontakter. Under elevens skolgång blir det till en kompetensportfölj innehållande en meritförteckning och portfolio som ska underlätta framtida studie- och yrkesval. Genom att eleverna får möjlighet att ta del av erfarenheter från olika arbetslivskontakter under sin skolgång fylls portföljen hela tiden på med nya kunskaper och färdigheter, arbetslivserfarenheter. Kompetensportföljen kan ligga till grund för vägledningssamtal inför gymnasievalet, vid jobbsökaraktiviteter eller utformandet av ett CV och personligt brev som ett komplement till en IUP.

En mentor skall fungera som en förebild och bollplank för eleverna som delar med sig av sina kunskaper och erfarenheter från arbetslivet. Ett mentorskap skall bygga på ett ideellt och ömsesidigt utbyte där eleverna får möjligheten att bidra med företagsnytta. Mentorn får bidra till samhällsnytta genom att coacha framtidens arbetstagare och får då möjlighet att möta unga människor med nya kreativa tankar och idéer om företagets verksamhet.

För att kvalitetssäkra utbildningarnas innehåll och elevernas arbeten kan skolan arbeta med att bjuda in externa medbedömare av t.ex. elevernas gymnasiearbeten eller av större projektredovisningar. Medbedömarna kan fungera som ett bollplank och bidra med sina kunskaper, erfarenheter och kontakter. Eleven får på samma gång möjligheten att utveckla sitt personliga nätverk vilket i framtiden kan leda till en rekommendation eller en anställning. Lärarna får även en möjlighet att arbeta med sambedömning tillsammans med en medbedömare och bedömningen kan då bli mer rättssäker och kvalitativ.

Det kan vara bra för en huvudman eller skola att bygga upp ett eget nätverk med arbetslivskontakter som skolor och lärare kan utnyttja för att arbeta med skola-arbetsliv. Ett argument för att företagen ska ingå i ett nätverk är att dagens ungdomar kan vara morgondagens eller framtidens medarbetare. Det här är ett tillfälle att verka som attraktiv arbetsgivare genom praktik, studiebesök, föreläsningar och nätverksträffar etc. Det innebär även en möjlighet att öka ungdomars möjligheter till att etablera sig på arbetsmarknaden. Arbetslivskontakterna kan bland annat, fungera som bollplank under praktiken, utse en kontaktperson som handledare/mentor, bistå med information, kunskap och kontakter och bidra med konstruktiv feedback till ungdomar samt ta emot studiebesök och genomföra gästföreläsningar.

Samverkan mellan skola-arbetsliv handlar om att sätta in kunskapen i ett sammanhang och att synliggöra ett omvärldsperspektiv av de ämneskunskaper som skolan ska förmedla. Kurs- och ämnesplanernas syfte, långsiktiga mål (kunskaper/-förmågor) samt centrala innehåll är framtagna ur ett större sammanhang än inom skolans livsvärld. För att eleven skall kunna se ett sammanhang och bilda sig ett helhetsperspektiv av olika ämneskunskaper i skolan kan man utgå från ett antal övergripande perspektiv.

Perspektiven som presenteras nedan finns väl förankrade i läroplanerna, examensmålen och ämnesplanerna i gymnasieskolan samt kursplanerna för grundskolan. För att eleven skall kunna se sammanhang där delar av olika ämnen bildar en helhet krävs det att lärarna samverkar över ämnesgränserna och med omvärlden. Genom att arbeta med ett antal övergripande perspektiv (teman) i skolan kan skolan på ett enkelt sätt sätta kunskaperna  i ett omvärldsperspektiv. Exempel på ett övergripande perspektiv som finns förankrade i styrdokumenten och som skolan är historiskt perspektiv, miljö och etiskt perspektiv, internationellt och globaliserings perspektiv, genus och mångfalds perspektiv, entreprenörskap perspektiv, framtidsperspektiv, teknikperspektiv, arbetsmarknadsperspektiv etc.

Svenskt Näringsliv har skapat ett gediget informationsmaterial för skolor, elever och företag som vill arbeta med Prao, Praktik och APL. Prao står för praktisk arbetslivsorientering och sker primärt i grundskolan i syfte att ge eleverna en introduktion till arbetslivet och olika yrken. Praktik eller APL (arbetsplatsförlagt lärande) är mer förekommande i gymnasieskolan och är obligatoriskt på alla yrkesförberedande program som skall omfatta minst 15 veckor i syfte att omsätta sina teoretiska kunskaper i praktiken. Eleverna får även möjligheten att arbeta upp ett kontaktnät som i framtiden kan leda till jobb eller referenser. För en lyckad praktik så bör det finns väl utarbetade rutiner inför, under och efter praktikperioden för både arbetsgivare och handledare. Skolan bör informera om praktikens målsättning, förväntningar, bedömningsuppgifter, praktikbesök, arbetsmiljöregler etc. Arbetsgivaren bör informera om arbetsplatsen, utse lämplig handledare som kan träffas inför praktikperioden.

Priser, stipendier och utmärkelser

Ett sätt för att uppmärksamma arbetet och höja statusen kring skola – arbetsliv är att skapa lokala priser till skolor, lärare och elever samt arbetslivskontakter som framgångsrikt arbetat med samverkan mellan skolan och omvärlden (närsamhället). SAK-rådet som består utav avnämare från näringslivet i Göteborgsregionen har bland annat instiftat olika utmärkelser för att uppmärksamma arbetet. Likaså har Skurups kommun instiftat ett pris till lärare och arbetslag som arbetat med en hög kvalitet i sin samverkan med omvärlden. Priser eller stipendium går på ett ganska enkelt sätt att få sponsrade via lokala organisationer, företag eller föreningar som vill stödja de lokala initiativen kring samverkan.

Genom att erbjuda eleverna att besöka olika organisationer, föreningar och arbetsplatser får eleverna en möjlighet att gå utanför klassrummets väggar. Vid ett studiebesök erbjuds eleverna en möjlighet att fördjupa sina kunskaper, ställa frågor och sätta in skolans kunskaper i ett större sammanhang. Företagen får på samma gång en möjlighet att visa upp sin bransch och att berätta mer om sin egen verksam-het, på samma gång som eleverna får kunskap om olika yrkesroller.

Här hittar ni en sammanställning över olika metoder och modeller som kan bidra till att utveckla arbetet inom skola-arbetsliv Sammanställningen riktar sig primärt till lärare inom grundskolan och är indelad i grundskolan tidigare- och senare år samt efter olika ämnesområden.

Metoderna, modellerna samt verktygen är utarbetade utav olika företag, föreningar och organisationer som dagligen arbetar med stödjande aktiviteter inom skola-arbetsliv. Klicka på länkarna under översikten om du vill veta mer om de olika metoderna och modellerna. Sammanställningen skall ge en överblick av olika alternativ vilka även går att applicera inom andra skolformer, åldersgrupper och ämnen än de som presenteras här.

Intervjuer är ett bra sätt för eleverna att träna på att ta kontakt med olika personer och få veta mer om olika yrkeskategorier. Detta kan övas genom att ställa frågor, sammanställa och redovisa resultatet för t.ex. andra i klassen. Eleverna kan t.ex. skriva ett reportage om intervjun eller varför inte låta eleverna filma intervjuerna och sedan göra en film om varje yrke som de sedan kan läggas ut på Youtube.

Att bjuda in olika branscher och yrkeskategorier till en yrkesmässa eller arbetsmarknadsdag, där eleverna kan få lyssna på olika föreläsare och ställa frågor, är ett mycket effektivt sätt att arbeta med samverkan. Eleverna får möjlighet till personliga möten och att få handfasta tips på vad som är viktigt för att lyckas inom ett specifikt yrke.

Företagen får på samma gång möjligheten att träffa morgondagens arbetstagare och att marknadsföra sin bransch och sitt yrke för skolans elever. De får också en möjlighet att exponera sin egen verksamhet och ställa upp på t.ex. en yrkesmässa i skolan där man kan bjuda in föräldrar, lokala beslutsfattare och andra skolor i närområdet.

Tanken bakom det tvärvetenskapliga arbetet och ämnesövergripande projektet är att de skall förbereda eleverna för det kommande arbetslivet. Arbetslivet består inte utav en tydlig ämnesindelning utan förekommer i ett större sammanhang. Vidare skall eleverna fostras till demokratiska samhällsmedborgare och genom att arbeta i projekt över ämnesgränserna får eleverna träna sig att samarbeta, ta ansvar, lösa problem och konflikter. Det finns flera fördelar att arbeta ämnesövergripande. Eleverna får färre examinationer men också mer tid till sina projekt och de kan se en tydlig koppling mellan olika ämnen samt sätta kunskapen i ett större sammanhang. För lärarna så innebär det mer undervisningstid för elevernas examinationer bland annat. Det underlättar också möjligheten till sambedömning och att besöka varandras lektioner för auskultation och samverkan.

• Förankra arbetet i styrdokumenten och skolledningen
• Involvera eleverna och utnyttja deras föräldrakontakter
• Börja småskaligt och bygg upp långsiktiga och hållbara relationer
• Kontakta lokala branschorganisationer, föreningar och företag
• Upprätta en arbetsplan samt en progression för samtliga stadier i skolan
• Ta fram tydliga regler rutiner och riktlinjer för alla parter
• Stäm av och förankra förväntningar på skolan, lärare, elever och omvärldsaktörer
• Sprid goda exempel lokalt och regionalt, bjud in media för att exponera skolans och företagens arbete kring samverkan för att marknadsföra arbetet

Gå igenom agendan för mötet och vilket lärområde som ska behandlas samt utse dokumentatör och observatör. Dokumentationsmall för pedagogiska samtal och observationsmall.

Titta på filmen Pedagog Stockholm Vad kan man ha ett digitalt responssystem till? (4:56). Diskutera hur ni arbetar med IKT i undervisningen för att utveckla er egen såväl som elevernas digitala kompetens och användandet av digitala lärresurser.

Deltagarna redogör kortfattat av de viktigaste slutsatserna och lärdomarna från den egna undervisningspraktiken. Kollegorna lyssnar, ställer frågor och ger respons.

Varje deltagare bidrar med sina reflektioner från undervisningen

1. Elevernas kunskaper och färdigheter: Syftet var att utveckla elevernas…
2. Lärarnas kunskaper och färdigheter: Jag har utvecklas min förmåga att…
3. Fördjupat lärande: Den undervisningsteknik jag prövat i min undervisning är…
4. Förändring av undervisning: De förändringar jag gjort i undervisningen är…
5. Kontroll av resultat: Resultatet av undervisningen och elevernas lärande blev att…

Det nya lärandet (nyckelstrategin) inom formativ bedömning introduceras genom att titta på den inspelade presentationen, filmklipp eller läsa en text. Lärarna diskuterar framgångsfaktorer i undervisningen för elevernas lärande och utveckling.

Deltagarna planerar utifrån det övergripande syftet och målet samt de nya lärandet vilka nya idéer kring undervisningstekniker som de tänker pröva eller konsolidera. I den personliga läroplanen. Deltagarna beslutar även om eventuell samplanering, lektionsbesök, elevintervjuer eller område/kvalitetskriterier som skal följas upp. Dokumentationsmall för personlig läroplan.

Samtliga deltagare gör en kort sammanfattning av de viktigaste lärdomarna och slutsatserna utifrån avsikten och målet med mötet. Mötet avslutas med att observatören ger sin bild av mötet.

Litteratur

Kommunförbundet i Skåne, Forskning i korthet Bedömning för lärande – en vägledning utifrån aktuell forskning, Andreia Balan, Anders Jönsson 2014, (sid 7-10)

Skolverket 2013, Betygsskalan och betygen B och D

Skolverket 2013, Bedömningsaspekter

Skolverket, Kommentarmaterial till kunskapskraven för grundskolan

Skolverket, Formativ bedömning ­ en översikt (Sid 3-5)

Skolverket 2011, Allmänna råd för planering och genomförande av undervisningen

Skolverket 2011, Kunskapsbedömning i skolan – praxis, begrepp, problem och möjligheter (Sid 16)

Filmer

UR Samtiden, The Big Five – de fem förmågorna, del 1 (59:02)

UR Samtiden, The Big Five – de fem förmågorna, del 2 (43:28)

GR Utbildning, Christian Lundahl – 1. Tydliggöra mål och kunskapskrav

Skolverket, Planering och genomförande av undervisningen, del 1: Planering (5:53)

GR Pedagogiskt Centrum, Tydliggöra kunskapskrav och självbedömning (5:23)

Kommunförbundet Skåne, Utbildning i bedömning för lärande – Första seminariet från den 14 oktober (1h 20)

Orka plugga, Förstå kunskapskraven: Att utveckla ett resonemang i svenska (4:32)

Karlstads universitet, Bedömningsaspekter kopplade till att föra resonemang (9:05)

Pedagog Värmland, Betyg – så funkar det! (16:38)

Pedagogstockholm, Provfri undervisning – Hur du involverar eleverna i bedömningsarbetet (11:52)

1. Läraren använder sig med stöd av digitala verktyg i undervisningen för att tydliggöra lärandemål och bedömningskriterier undervisningen.
2. Läraren integrerar IKT och digitala verktyg i undervisningen för att synliggöra var alla eleverna befinner sig i lärandeprocess.
3. Läraren arbetar med stöd av digitala verktyg i undervisningen för att ge effektiv och framåtsyftande återkoppling om vart de ska, var de befinner sig och hur de tar sig vidare.
4. Läraren skapa möjligheter med stöd av IKT och digitala verktyg i undervisningen för att aktivera eleverna som lärresurser för varandra
5. Läraren använder olika digitala lärreurser i undervisningen för att aktivera eleverna som ägare av sin egen lärprocess och utveckla sin förmåga lära att lära.

Ordmoln

Ordmoln kan användas som ett sätt för att synliggöra vilka begrepp som är mest förekommande i en text, hemsida, ämnesplanen eller svaren i en enkät. De kan fungera som en gemensam utgångspunkt för vidare diskussion och reflektion om de olika begreppen i kunskapskrav eller förmågor som finns i våra kurs- och ämnesplaner. Det finns även en vissa redigeringsmöjligheter där det går att välja antalet ord som skall visas, ändra ordens typsnitt och orientering samt att infoga olika symboler och färger som ordmolen skall illustrera. Ordmolnen kan vidare användas för att synliggöra elevernas svar som samlats in i en exit ticket, diskussion från ett forum eller svaren i en startuppgift alternativt en frågeställning.

https://tagul.com/Är ett relativt enkelt verktyg för att skapa snygga och enkla ordmoln. Programmet kräver inloggning och registrering, du kan lätt klistra in texten, välja olika symboler, färger, typsnitt, antalet ord som ska visas och som sedan kan laddas ner i olika format eller delas vidare via sociala medier.

http://www.wordle.net/Bygger på samma funktioner som Tagul men kräver ingen registrering eller inloggning utan det går enkelt att redigera ordmolnet på sidan. Det går även att välja orientering på orden vilket stöds av de flesta utav de olika programmen.

http://www.tagxedo.com/Har samma funktioner som de andra digitala verktygen och kräver ingen inloggning. Går att använda för eleverna på ett mycket enkelt och smidigt sätt i undervisningen

Andra rekommenderade verktyg

• http://worditout.com/
• http://tagcrowd.com/

Tidslinjer 

Tidslinjer är en visuell undervisningsteknik. Den kan också användas för att göra lärprocessen synlig för eleverna och läraren.

Analoga tidslinjer

Tidslinjer kan användas som analog metod för att belysa viktiga händelser, dokumentera innehållet i film, genomgångar eller för att strukturera upp en tidsplan för ett arbete. Tidslinjer är ett relativt enkelt sätt för att få en överblick över ett kunskapsområde. Eleverna kan också relativt lätt följa tidlinjen för att kunna förbereda sig inför t.ex. muntliga redovisningar. Tidslinjen kan också fungera som ramverk för eleverna att välja fördjupningsområde inom det kunskapsområde som undervisningen avser.

Flera olika användningsområden i undervisningen

Det är viktigt att komma ihåg att eleverna behöver få möjlighet att träna och utveckla sin förståelse av tidsbegreppet. I undervisningen måste läraren skapa en förståelse för och om tidslinjernas funktion som hjälpmedel. Tidslinjer kan till exempel användas i historieundervisningen för att illustrera och sortera viktiga historiska händelser, tidsperioder eller epoker. Tidslinjer kan vidare användas för att illustrera utvecklingen av tex olika ideologier i samhällskunskap. Motsvarigheten inom matematik är tallinjen. I andra teoretiska ämnen kan metoden användas för att t.ex. hålla tal eller att skriva ett manus till en film. Eleverna kan med hjälp av metoden tidslinjer utveckla läroplanens grundläggande förmågor.

Digitala tidslinjer

Tidslinjerna kan även skapas med stöd av olika digitala verktyg. Fördelen med digitala tidslinjer är att olika teman kan kombineras med text, bild eller film. Dessa kan sedan delas digitalt med andra eller bäddas in på hemsidor, alternativt laddas ner eller skrivas ut. Med stöd av digitala verktyg kan eleverna göra interaktiva kronologiska presentationer med datum, rubriker, textrutor, filmer och länka till sidor på Internet. Tidslinjerna kan erbjuda ett alternativ till traditionella Power-Point-presentationer för att kunna planera, strukturera eller presentera ett kunskapsområde. Några exempel på digitala verktyg för att göra tidslinjer är Timeline, Timeglider, Capzels, Dipity, Tiki-Toki, WhenInTime ellerTimestoast.

Har ni fler tips på användningsområden för tidslinjer i undervisningen får ni gärna dela med era av dem i kommentarsfältet.

Tankekartor i undervisningen

Tankekartor är en utav de äldre undervisningsteknikerna som lärare och elever har använt sedan länge i skolan. Tankekartor är en undervisningsteknik som kan användas som en analog metod eller med hjälp av digitala verktyg för att synliggöra elevernas ”tysta kunskap” och aktivera dem som lärresurser för varandra.

 Flera användningsområden

Tankekartor kan vidare användas utav eleverna för att göra anteckningar och sammanfatta tex flippande föreläsningar, genomgångar, högläsning, filmer, texter, nyheter. Deras tankekartor kan sedan användas som ett underlag för att fördjupa lärandet i klassrummet. Mind maps kan vidare användas för att enskilt, i par eller i större grupper planera ett projekt, brainstorming och ideutveckling eller för att göra manus för presentationer t.ex.

Fördelen med att använda tankekartor är att eleverna kan samla fakta, begrepp, teorier, metoder, formler, nyckelord mm på en enda sida. Det innebär att de får en större möjlighet att ta ansvar för sin egen och utveckla sina klasskamraters lärande. Med stöd av tankekartorna kan de lösa uppgifter, repetera och diskutera samband genom att använda sina egna och varandras anteckningar. Eleverna får träna sin minnesförmåga, språkliga- och kommunikativa förmåga genom att beskriva, förklara, resonera och presentera sina tankar. Vill man introducera eleverna i arbetet med tankekartor kan de t.ex. göra en tankekarta där de ska presentera sig själva.

Utveckla elevernas tankekartor

För att utveckla elevernas förmåga att använda sig utav tankekartor så är några tips på vägen som är översatt från engelska till svenska som eleverna kan använda som mall.

Digitala tankekartor

Genom skapa tankekartor med stöd av digitala verktyg kan man kombinera bilder, symboler, filmer och text. Digitala tankekartor blir mer visuellt tilltalande genom att använda olika färger, bakgrundsbilder, ramar och animationer.  Tankekartorna kan i de flesta program delas, bäddas in, laddas ner som jpeg eller i PDF-format. Några digitala verktyg som rekommenderas för att göra digitala tankekartor är  Bubble, Popplet, Cmap, Feemind, Mindmeister, Mindmup, Coogleeller Prezi.

Källkritik i undervisningen

Här hittar ni ett lite längre undervisningstips och en sammanställning av olika resurser för hur lärare och elever kan utveckla sin källkritiska förmåga och digitala kompetens i undervisningen. Tipset kommer att följas upp med en sammanställning av olika Creative Commons-licenser.

Koppling till läroplanen

”Eleverna ska kunna orientera sig i en komplex verklighet, med ett stort informationsflöde och en snabb förändringstakt. Studiefärdigheter och metoder att tillägna sig och använda ny kunskap blir därför viktiga. Det är också nödvändigt att eleverna utvecklar sin förmåga att kritiskt granska fakta och förhållanden och att inse konsekvenserna av olika alternativ.”

Ur Lgr11, Kap.1 Skolans värdegrund och uppdrag, sid 9

”Eleverna ska också kunna orientera sig i en komplex verklighet med stort informationsflöde och snabb förändringstakt. Deras förmåga att finna, tillägna sig och använda ny kunskap blir därför viktig. Eleverna ska träna sig att tänka kritiskt, att granska fakta och förhållanden och att inse konsekvenserna av olika alternativ. På så vis närmar sig eleverna ett vetenskapligt sätt att tänka och arbeta.” Ur Gy2011, Kap 1. Skolans värdegrund och uppgifter, sid 7

Koppling till kurs- och ämnesplanen

I skolans kurs- och ämnesplaner för bland annat engelska, svenska, matematik, historia, samhällskunskap, naturkunskap ställs det krav på att undervisningen ska behandla informationssökning, källkritik och upphovsrätt. Vill man läsa mer om innehållet i de olika kurs-och ämnesplanernas inlägg rekommenderas Kolla källans Wiki.

Förmågor i läroplanen

Eleverna ska utveckla en rad olika förmågor i undervisningen genom att arbeta med informationssökning, källkritik och upphovsrätt. Eleverna ska utveckla en källkritisk förmåga sin digitala kompetens för att kunna söka, sovra, identifiera, granska, hantera, värdera och analysera tryckta såväl som digitala resurser och informationskällor.

Källkritisk förhållningsätt i undervisningen

I skolans ställs det krav på att både lärare och elever utvecklar och arbetar utifrån ett källkritiskt förhållningsätt i undervisningen. Lärare och elever behöver stöd i att utveckla en källkritisk förmåga och förståelse av upphovsrättens lagar och regler inom skolan. Här nedan hittar ni lite undervisningstips för lärare som vill arbeta med källkritik i undervisningen

Källkritik för tryckta källor

Källkritik är en metod för att granska information för bedöma dess trovärdighet. Det finns ett antal grundläggande frågeställningar som lärare och eleverna kan ställa sig för arbeta utifrån, och utveckla ett källkritiskt förhållningsätt. Frågor som Vem, Vad, Hur och Varför kan användas för att bedöma källas trovärdighet. Skolverket har gjort en tydlig handledning för källkritik där ni kan läsa mer om hur lärare och elever kan arbeta. Annars rekommenderas Skolverkets uppdaterade checklistor för källkritik:

Källkritik för digitala källor

Källkritik via digitala lärarresursers och på Internet bygger på samma grundläggande principer som för att arbeta med källkritik i undervisningen. Det skiljer sig dock på vissa punkter när man använder Internet som metod för att granska information för bedöma dess trovärdighet. Ni kan läsa mer om Källkritik på Internet vid Skolverkets hemsida. Det viktigaste när lärare och elever kritiskt ska granska digitala källor på Internet är att ställa frågor om Vem, Vad, Hur och Varför för att bedöma webbplatsen trovärdighet. För att göra en snabb utvärdering av en webbplats så rekommenderar Skolverket att följa följande checklista:

Hemsidans layout (Navigering, länkar, överblick, webbkarta, datum för uppdateringar)
Läs om oss (Upphovsman, utgivare, samarbetspartners, finansiär, syfte, målgrupp etc.)

Skolverkets material för arbete med källkritik

Skolverket har på sin hemsida lärartips för källkritiskt arbete. Där hittar ni även handledningar och lathundar i källkritik samt tips för att diskutera källkritik i olika skolämnen. I Kolla Källan som är Skolverkets Idélåda kan ni läsa om lärare som bloggar om källkritik. Där finns tips om lektionsresurser som kan användas för källkritisk granskning och aktuella exempel för källkritisk diskussion som kan användas som idéer och inspiration i skolan. Det finns även exempel hur andra arbetar med källkritik, upphovsrätt och integritetsfrågor i klassrummet inom samtliga skolformer.

Webbstjärnan

Webbstjärnan som drivs av Stiftelsen för Internetinfrastrukturs (.SE) erbjuder en grundkurs i kritiskt tänkande för lärare som fördjupa och utveckla sina kunskaper i informationssökning, källkritik och upphovsrätt. Webbstjärnan har även publicerat nio källkritiska övningar för elever inom olika årskurser. På deras hemsida hittar ni även lärarhandledningar och utbildningar inom en rad olika områden texkällkritik, upphovsrätt, nätetikett, internetguider m.fl.

Statens medieråd

Det finns även ett gediget material som Statens medieråd utarbetat om ”källkritik- en utmaning”. Där hittar man information och material om källkritik för lärare och elever. Du hittar checklistor,diskussionsfrågor, arbetsmaterial med tydliga kopplingar till läroplanen.

 Wiki Kolla Källan

På Skolverkets Wiki Kolla Källan finns material om informationssökning, källkritik och upphovsrätt. Sidan är ett komplement till Kolla källans webbsidor hos Skolverket. Där finns exempel på kopplingar till styrdokumenten för samtliga skolformer, länkar och övningar för källkritik av artiklar, bilder, blogginlägg,filmer, webbsidor etc.

Informationssökning via digitala lärarresurser

När lärare och elever ska söka efter information om texter, bilder, filmer, illustrationer som kan användas i undervisningen är det viktigt att känna till vilka upphovsrättsliga lagar och regler som gäller.

CC Search är en samlingsplats för olika söktjänster som innebär en möjlighet att söka efter material på Internet som får delas, användas eller bearbetas. Söktjänsterna innebär en möjlighet att söka efter material som omfattas av olika Creative Commons-licenser. Vid sökningen finns det möjlighet att välja mellan olika typer av licenser och om materialet ska användas, spridas, bearbetas och i ett kommersiellt syfte. Några tips på söktjänster som kan användas för att söka efter CC- licenser för bilder är: Google bilder, Filckr, Open Clip Art, Pixabay, Europeana. För filmer rekommenderas Youtube, Wikimedia commons och för musik så är tipset att använda SoundCloud eller Jamendo.

Vill ni läsa mer om tips på digitala söktjänster som är användbara i skolan rekommenderas Skolverkets sammanställning av olika användbara digitala lärresurser som finns på Internet.

Tips på länkar

• http://www.creativecommons.se/
• http://www.skolverket.se/skolutveckling/resurser-for-larande/kollakallan
• http://kollakallan.blogg.skolverket.se/
• https://www.webbstjarnan.se/
• http://www.ur.se/Produkter/177414-Ar-det-sant-Kallkritik
• http://statensmedierad.se/larommedier/kallkritikvemvadvarfor/kallkritikenutmaning.422.html
• https://internetkunskap.se/

Creative Commons

Creative Commons förkortas CC och bygger på en rad olika licenser där upphovsmannen kan välja vilka friheter eller begräsningar verket (bild, film, video, musik, ljudklipp) ska omfattas av. Licenserna ersätter inte upphovsrätten utan gör det möjligt för upphovsmannen att välja licensegenskaper och friheter verket ska omfattas utav.

Fyra licensvillkor för Creative Commons

Erkännande (Attribution, BY) Du måste ange upphovsperson, verkets titel och den licens som gäller för det. Detta villkor finns med i alla licenser.

Icke-kommersiell (Non-Commercial, NC) Verket får bara användas för icke-kommersiella syften. Det får därför inte användas eller säljas i kommersiella sammanhang.

Inga bearbetningar (No Derivatives, ND) Verket får inte bearbetas på något sätt. Det får bara kopieras och spridas

 Dela lika (Share Alike, SA) Om man bearbetar verket får allt nytt material, som skapas genom bearbetning, bara spridas under samma villkor som det ursprungliga verket

Här kan ni läsa mer om de fyra licensvillkoren.

Sex olika licenser för Creative commons

De fyra villkoren kan kombineras till sex olika licenser. Licensen kan innehålla ett eller flera villkor vilket reglerar graden av frihet att använda verket. Oavsett vilken Creative Commons-licens som verket är knutet till, ska du alltid ange källan. Upphovspersonens namn eller alias och verkets titel måste alltid finnas angivet.

CC BY= ERKÄNNANDE Licensen innebär att upphovspersonen tillåter andra att använda, sprida, ändra och bygga vidare på verket, även för kommersiellt syfte. Det under förutsättningar att man anger upphovspersonen.

CC BY-SA= ERKÄNNADE; DELA LIKA   Upphovspersonen måste erkännas. Licensen är ganska lik den förra, men den innebär att de som väljer att skapa nya verk måste sätta samma licens på sina bearbetningar av som det var på det ursprungliga verket.

CC BY-ND= ERKÄNNANDE, INGA BEARBETNINGAR Upphovspersonen måste erkännas. Licensen innebär att andra får sprida verket vidare, både i kommersiella och icke-kommersiella sammanhang. De begräsningar som finns att andra inte bearbeta verket och att det ska spridas under samma licens.

CC BY-NC= ERKÄNNADE, ICKE KOMMERSIELLT Upphovspersonen måste erkännas. Licensen innebär att andra får använda, sprida, och bearbeta och bygga vidare på verket, men inte i kommersiella syften och sammanhang.

CC BY-NC-SA= ERKÄNNANDE, ICKE KOMMERSIELLT; DELA LIKA Upphovspersonen måste erkännas. Licensen innebär att andra får använda, sprida, och bearbeta och bygga vidare på verket, men inte i kommersiella sammanhang. De verk som bygger på det ursprungliga verket måste licensieras under samma villkor.

CC BY-NC-ND= ERKÄNNADE, ICKE KOMMERSIELL, INGA BEARBETNINGAR Upphovspersonen måste erkännas. Licensen innebär att andra får använda och sprida vidare verket, men inte i kommersiella sammanhang. Verket får inte heller bearbetas.

Sammanställningen bygger på en Skolverkets text av Anette Holmqvist och Sara Mörtsel och är licensierad under CC BY SA.

Digitala samarbetsytor

Digitala samarbetsytor kan bidra till att skapa en ökad elevdelaktighet och inflytande i klassrummet. Genom tekniken skapas det möjligheter för samtliga elever att delge sina tankar, kunskaper och färdigheter. Digitala samarbetsytor kan användas för att dela bilder, filmer, dokument och länkar. Huvudsyftet är dock att läraren integrerar IKT och digitala verktyg i undervisningen för att synliggöra var alla eleverna befinner sig i lärprocessen. Interaktiva digitala samarbetsytor ger eleverna möjligheter att samarbeta och kommunicera med varandra under lektionstid såväl som utanför klassrummets väggar. Förutom olika sociala medier finns det ett stort antal digitala verktyg som man kan använda i sin undervisning för att synliggöra lärandet och aktivera eleverna som lärresuser för varandra. Beroende på val av digitalt verktyg så varierar redigeringsmöjligheterna. I de flesta verktygen går det att lägga upp textdokument, bilder, filmer, länkar etc. De olika verktygen stöder användandet på både, dator, surfplattor och mobiltelefoner.

Todaysmeet är en öppen digital resurs som kan användas för att synliggöra elevernas lärprocesser. Verktyget är ett forum med en chattfunktion och ett begränsat antal tecken (140) som kan användas för varje kommentar. Verktyget kan användas för att låta eleverna diskutera en film, flippad föreläsning, text eller en genomgång som läraren har haft. Todaysmeet ger även möjlighet att ladda ner alla kommentarer, de kan även bäddas in och den som skapar sidan har även möjlighet att administrera och moderera chatten. Här kan ni läsa om hur Simon Hanell jobbar med Todaysmeet i undervisningen.

Padlet är en interaktiv anslagstavla som kan användas som samarbetsyta för elever och lärare. Eleverna kan t.ex. vid slutet av en lektion göra en exit ticket. Padlet stödjer de flesta funktioner och är ett mycket användarvänligt verktyg för lärare och elever. Det går att lösenordskydda sidan, skapa svarsflöden, bädda in eller ladda ner materialet från sidan. Varje vägg (padlet) får en unik webbadress som kan delas vidare via olika digitala medier. Här kan ni läsa hur Patrizia Diaz jobbar med Padlet i undervisningen.

AnswerGarden är ett fantastiskt verktyg där lärare kan formulera en frågeställning, problemställning som kan utformas och anpassas till den återkoppling som läraren vill ha från sin undervisning. Svaren presenteras i realtid, ju mer återkommande orden är desto större blir teckenstorleken. Verktyget ger möjlighet att eleverna kan svara obegränsat antalet gåner eller endast en gång. Läraren kan välja om eleverna ska kunna använda 20 alternativt 40 tecken i sina svar. AnswerGarden har fyra olika funktioner som läraren kan välja mellan, brainstorm, klassrum, moderator och låst. Svaren kan sedan delas, exporteras till de flesta webbplatser eller format. Läs om Answergarden i undervisningen på Pedagog Stockholm.

Lino är post-it lapparnas digitala version där alla kan göra inlägg med olika färger, ikoner, storlekar. Det finns möjlighet att infoga texter, bilder och filmer som kan användas utav eleverna under en lektion. Det finns en inbyggd kalender som kan användas för att tidsbegränsa vissa delar av materialet och det går lätt att skapa flera post-it tavlor med olika innehåll. Lino ger en stor frihet att skapa färgranna samarbetsytor som kan användas både mellan lärare och elever och elever emellan.

Wikispaces är ett gratis verktyg för alla som använder det i ett undervisningssyfte. Wikin kan användas av läraren för att lägga upp en planering av ett arbetsområde eller utav eleverna i ett projekt. Det finns även en bedömningsfuktion som stödjer lärares arbete med formativ bedömning. Fördelen med Wikispace är att det finns en rad olika administratörsvalmöjligheter att välja mellan. Verktyget stödjer möjligheten att kunna bädda in material från andra sidor, ladda upp dokument och att allt material lagras och finns tillgängligt på Wikin.

Peraltrees är ett enkelt verktyg för att samla information, bilder, texter, filmer och länkar på ett och samma ställe. Verktyget stödjer framförallt att samla material från olika webbadresser och källor som eleverna kan använda för att fördjupa sig inom ett kunskapsområde, materialet kan sedan delas upp och sorteras efter olika kategorier. Här hittar ni ett exempel på en sammanställning i Pearltress om olika filmer inom formativ bedömning.

Andra rekommenderade verktyg

• https://www.onenote.com/
• https://www.google.com/docs/about/
• https://titanpad.com/
• http://voicethread.com/
• https://www.blendspace.com/
• http://meetingwords.com/
• https://www.pinterest.com/

Interaktiva responsverktyg

Det finns många olika möjligheter att använda sig utav olika responsverktyg i undervisningen. Ett användningsområde är att synliggöra elevernas lärprocesser eller utvärdera en lektion med hjälp utav en ”exit ticket”. Vidare har man som lärare möjlighet att få en snabb återkoppling av elevernas förståelse från en lektionsgenomgång, ställa frågor till läraren genom att låta eleverna göra olika omröstningar. De olika responsverktygen ger en möjlighet att utforma ett antal kontrollfrågor till en text, videoklipp eller inspelad genomgång. Läraren kan även använda dem för att testa elevernas begreppsförståelse genom flervalsfrågor, kortsvarstext, kryssrutor eller för att göra självskattningar för elevutvärderingar.

I ett google-formulär kan du snabbt och enkelt skapa frågeformulär som eleverna kan besvara. I formulären kan man välja om eleverna ska svara i korttext t.ex. läxförhör, i styckestext för längre och mer utförliga svar t.ex. återkoppling på en genomgång, i problemställning, en flippad föreläsning eller en exit ticket. Det finns flera alternativ där eleverna kan svara genom flervalsfrågor, kryssrutor, skalor eller från en lista. Svaren sammanställs direkt i ett kalkylblad som sparas i Google drive. Ett tips är att installera tillägget Flubaroo som erbjuder en självrättning där elevernas resultat mailas direkt efter att de har registrerat sina svar.

Plickers är ett fantastiskt verktyg som uppskattas av eleverna. Plickers kräver att läraren registrerar ett konto och sedan lägger in elevernas namn i klasslistan. Eleverna får sedan ett nummer som skrivs ut som Plickerscards med en QR-kod. I QR-koden finns fyra sidor med en bokstav (svarsalternativ) på varje sida (A-D). Läraren kan i förväg förbereda ett antal multiple choice eller true/false frågor som eleverna ska ta ställning till. Läraren kan med sin mobil, surfplatta eller dator samla in svaren och se resultatet från elevernas svar i realtid. Svaren kan sedan ligga till grund för gemensamma klassrumsdiskussioner med stöd av EPA-metoden. Här hittar ni en bra film som visar hur man kan använda Plickers i undervisningen. Fördelen med Plickers är att det inte kräver att alla elever ska ha tillgång teknik i undervisningen. Det räcker med att läraren skriver ut och laminerar plickerscards. Skolappar.nu ger en mer detaljerad beskrivning av flera användningsalternativ i undervisningen.

Socrative är ytterligare ett användarvänligt och enkelt responsverktyg som kräver att läraren registrerar sig. När läraren har registrerat sig och skapt ett konto tilldelas kontot ett rumsnummer. Eleverna kan sedan gå in på www.m.socratice.com och logga i via rumsnummret och ange sina svar. Läraren kan välja att skapa kortsvar, flervalsfrågor, påståenden om sant eller falskt, frågesport, spcerace eller exittickets. Socrative har en rad grymma funktioner där eleverna kan få en direkt återkoppling om deras svar är rätt. Läraren kan se vilka elever som är inloggande i rummet, deras svar och kan efter det göra en sammanställning i realtid som kan mailas, laddas ner eller sparas i online. Socrative är det givna alternativet till den traditionella handuppräckningen och svaret på det dialogiska klassrummet för att synliggöra lärandet.

Kahoot är ett mycket uppskattat responsverktyg av eleverna. Det digitala verktyget bygger på att läraren kan skapa olika typer av frågesporter. Kahoot ger läraren möjlighet att skapa diskussionsfrågor, frågesport med poäng eller använda sig utav ghostmode. Läraren kan sedan markera det korrekta svaret och reglera hur lång svarstid eleverna ska ha. Det som krävs är att eleverna har tillgång till en dator, surfplatta eller mobiltelefon och läraren en dator som kopplas till en projektor. Ett hett tips är att testa att köra Kahoot vid en skolavslutning. Här hittar ni ett blogginlägg av Patrizia Diaz om hur man kommer igång med Kahoot i undervisningen. Ett till tips är att läsa ett längre blogginlägg som Fröken Flipp har skrivit.

Andra rekommenderade verktyg

• http://www.infuselearning.com/ 
• https://www.mentimeter.com/
• https://www.edmodo.com/
• http://voto.se/
• https://tricider.com/en/t/

Sociala medier i undervisningen

Sociala medier erbjuder en möjlighet att skapa gemensamma mötesplatser och arenor mellan lärare och elever. Även eleverna emellan då de får möjligheten att kommunicera, samarbeta och utveckla sin digitala kompetens. Vidare kan eleverna att samla in, bearbeta och strukturera information och får tillgång till ett gränslöst närverk som kan bidra till varandras och sitt eget lärande. Sociala medier skapar förutsättningar för en ökad delaktighet och inflytande över elevernas egna och klasskamraters lärande. Eleverna kan ge kamratrespons, föra diskussioner och synliggöra lärandet genom att dela med sig av texter, bilder och filmer.

Sociala medier kan även bidra till en ökad transparens och insyn i undervisningen genom att erbjuda kollegor, föräldrar och andra externa personer att ta del av elevernas arbeten. Dock är det alltid viktigt att läsa igenom PUL (Personuppgiftslagen) och upphovsrätten för att säkerställa att man följer de lagar och regler som finns för publicering av texter, bilder, ljud och film på Internet. Ett enkelt sätt att för dig som lärare att är att gå in på http://www.creativecommons.se där du kan läsa mer om de olika licenserna som finns för inom Creative Commons.

• www.facebook.com
• www.twitter.com
• www.instagram.com
• www.wikipedia.com
• www.youtube.com
• www.flickr.com
• www.skype.com

Sociala medier och IKT

Flippa klassrummet ”En grupp för alla oss som vill ”flippa klassrummet” (fllipped classroom) för att få möjlighet att få tips och utbyta idéer.”

Lärande för lärare – Kompetensutveckling & kollegialt lärande ” Syftet med denna grupp är att ta fram, delge och sprida goda exempel på kompetensutvecklingsupplägg, studiecirkelpaket, konferensmaterial och lärmoduler för kollegialt lärande.”

Bedömning för lärande ”Vi ser gärna att detta blir en plats där du som som arbetar i skolan kan diskutera bedömning, dela med dig av tips, tankar och idéer om bedömning till andra. Skapa, synliggör och lär tillsammans!”

Språk & IKT ”Språk & IKT sidan för länksamlingar i engelska och spanska, blogg, bok och föreläsningar om IT i undervisningen.”

IKT-verktyg ”Tipsa gärna om de IKT-verktyg ni använder/tänker använda. Gärna kompletterat med ett Hur? På vilket sätt? och Varför?”

IKT-pedagoger. ”I gruppen diskuterar vi strategier, attitydförändringar, droppar idéer, skapar möten med fokus på utvecklingen av IKT-pedagogik ”

Skolappar.nu Appar för lärande – recenserade av lärare. Alltid utan kostnad. Alltid kopplat till läroplanen.

GAFE Sverige ” Här diskuteras frågor som rör Google Apps For Education (GAFE), alltifrån tekniska detaljer till integritetsfrågor.”

En komplett lista med alla Facebookgrupper hittar ni här.

Skärminspelningsprogram

Skärminspelningsprogram kan nyttjas av både elever som lärare för att göra inspelningar med bild och ljud som sedan kan läggas upp på t.ex. Youtube. Inspelningarna kan sedan delas med andra via en länk eller bäddas in på en blogg alternativt en hemsida. De vanligaste ändamålen för skärminspelningarna är att lärare lägger upp sina inspelningar med instruktioner inför en lektion, uppgift eller en presentationer av en föreläsning. Skärminspelningsfunktionen kan även användas för att ge muntlig återkoppling på elevarbeten, uppgifter eller presentationer. Beroende på val av programvara så varierar redigeringsmöjligheterna.

Camtasia är ett komplett skärminspelningsprogram som kostar en del att köpa in men som är väl värt investeringen. Med Camtasia Recorder gör du snabbt och enkelt skärminspelningar som sedan exporteras till Camtasia Studio. Där man snabbt och enkelt kan redigera inspelningarna. Camsatia är ett komplett skärminspelningsprogram där du kan lägga ini olika effekter som zoom, ljud, övergångar och visuella effekter. Du kan även klippa, klistra och kopiera valda delar av inspelningen. Slutprodukten går snabbt och effektivt ladda upp på diverse molnbaserade tjänster som Google-Drive, One Drive eller Youtube.

Jing är ett väldigt enkelt och gratis skärminspelningsprogram där man kan ta bilder eller göra inspelningar. När du skapar en bild eller en inspelning sparar Jing din presentation. Du kan sedan välja att spara ner, dela via en blogg eller skicka som e-post. Jing är ett effektivt verktyg för att ge eleverna framåtsyftande återkoppling som sedan kan delas via mail eller skolans lärplattform. Fördelen är att genom att ge en muntlig återkoppling sparar läraren tid, i förhållande till att ge samma återkoppling skriftligt. En annan fördel är att eleverna också kan titta på återkopplingen flera gånger. Jing har en begräsning där du göra max fem minuter långa skärminspelningar. Detär ett perfekt verktyg för att ge korta instruktionsvideor till eleverna. Här hittar ni en bra film om Jing.

Screencast o matic är ett annat bra skärminspelningsprogram. Det räcker med att gå in på hemsidan, klicka på ”start recording” för att komma igång med inspelningen direkt i webbläsaren. Programmet har en begränsning upp till inspelningar på fem minuter. Efter inspelningen kan man välja om man ska ladda ner inspelningen eller ladda upp inspelningen på internet. Screencast o matic är ett enkelt och snabbt verktyg för lärare och elever som vill komma igång med att göra skärinspelningar i undervisningen. Här hittar ni en in instruktionsfilm från Asa Kronkvists om hur Screencast-o-matic fungerar.

Snagit är ett alternativ till Jing för att göra skärminspelningar eller skärmlipp. Snagit kan snabbt startas genom den röda ikonen som syns på skärmen. Filmer och bilder kan sparas ner eller exporteras till Word, Excel eller laddas upp till Youtube eller Google Drive. Snagit Editor erbjuder en rad olika redigeringsmöjligheter för både bilder och filmer som startar direkt efter att man tagit ett skärmklipp eller gjort en inspelning. Snagit är det verktyg som jag rekommenderar Er att använda för att ge eleverna inspelade återkopplingar.

Andra rekommenderade verktyg

• http://www.morriscooke.com/applications-ios/explain-everything-2
• https://www.screenr.com/
• http://www.ezvid.com
• http://www.webinaria.com/index.php

Webbpublicering i undervisningen

Möjligheten att använda sig utav olika digitala plattformar för webbpublicering i sin undervisning skapas nya möjligheter för att synliggöra lärandet för eleverna men även för omvärlden. Genom att arbeta med olika verktyg för webbpublicering i undervisningen får eleverna en möjlighet att arbeta mot omvärlden utanför skolan och klassrummet. Webbpublicering kan bidra till att det känns viktigt när det blir på riktigt då eleverna genom olika digitala plattformar har möjlighet att dela med sig av texter, ljud, bilder och filmer till vem som helst när som helst. Det enda som krävs är att de har tillgång till en dator, surfplatta eller en mobiltelefon med internetuppkoppling. Några exempel för att använda ett webbpubliceringsverktyg är att arbeta med loggbok, klassblogg, temablogg, kamratrespons genom kommentarsfunktionen på en blogg, processkrivning och redovisning av ett projekt.

Wikispaces är ett gratis för alla som använder verktyget i utbildningssyfte. Wikin kan användas av läraren för att lägga upp en planering av ett arbetsområde eller utav eleverna i ett projekt. Det finns även en bedömningsfunktion som stödjer lärares arbete med formativ bedömning. Fördelen med Wikispace är att det finns en rad olika administratörsvalmöjligheter att välja mellan. Verktyget stödjer möjligheten att kunna bädda in material från andra sidor, ladda upp dokument och att allt lagras och finns tillgängligt på Wikin. Wikispaces stödjer många funktioner för att eleverna ska kunna redovisa sina projekt eller för att bygga upp en gemensam webbresurs för ett specifikt arbetsområde i undervisningen.

WordPress finns i två olika versioner. WordPress.com är den enklaste varianten för att komma igång med webbpublicering i skolan. Webbstjärnan erbjuder lärarhandledningar och utbildningar för lärare som vill komma igång med WordPress. Webbstjärnan arrangerar även en tävling för elevers som vill jobba med webbpublicering i undervisningen. Wordress.com kräver ingen domänregistrering och erbjuder en massa färdiga teman, tillägg etc. WordPress.org är en utvecklad version som kräver att man registrerar en domänadress. Publiceringsverktyget är till för lärare och elever som vill ta nästa steg och fördjupa sig inom webbpublicering och vänder sig mer till barn och ungdomar i de högre åldrarna.

Moobis är ett bra publiceringsverktyg som är skapat av ”skolan för skolan”. Publiceringsverktyget är det givna valet för lärare av lärare, de erbjuder helt kostnadsfria mallar för att jobba med en klassblogg, bokblogg eller personliga bloggar. Verktyget är responsivt och fungerar lika bra på datorn, surfplattan som på mobiltelefonen. Det tar endast tre minuter att komma igång och att skapa en blogg med stöd av de olika mallarna.

Weebly är ytterligare ett enkelt sätt att skapa en webbplats och jobba med webbpublicering på. Weebley har en gratisversion med en rad olika fördefinierade teman och funktioner att välja mellan. Med Weebly kan man snabbt komma igång med en blogg eller en hemsida för undervisningen.

Andra rekommenderade verktyg

• https://www.blogger.com/
• https://sites.google.com/
• http://skolbloggen.se/

Presentationsverktyg

Prezi är ett presentationsprogram där du kan skapa snygga presentationer direkt i webbläsaren. Prezi är en webbaserad molntjänst med en gratis- och betalversion och en som kräver att man registrerar ett konto. Med Prezi kan både lärare och elever skapa snygga presentationer med snygg effekter. Det finns färdiga mallar att välja mellan och gott om redigeringsmöjligheter för att lägga in egna bilder, filmer, texter samt ändra färger och typsnitt. Eleverna kan med Prezi göra enkla tankekartor som sedan går att använda för att göra muntliga presentationer.

PowerPoint är Microsofts presentationsprogram som ingår i Officepaketet. Programvaran har funnits sedan lång tid tillbaka och när nog det vanligaste digitala presentationsverktyget. Programmet kan hanteras av både elever och lärare och är ett enkelt sätt att komma igång med att göra muntliga redovisningar i skolan. Programvaran kräver ingen närmare beskrivning utan de flesta är nog bekanta med PowerPoints olika funktioner. Det som kan vara mer intressant är hur man använder presentationsformatet. En film som illustrerar vad man bör tänka på är Death by PowerPoint av David Phillips.

Office Mix gör vanliga PowerPoint presentationerna mer interaktiva. Det ger möjligheten att göra interaktiva föreläsningar. Lärare kan spela in sina presentationer med både ljud och film samt göra anteckningar under inspelningen. Det går även att lägga in quizz som eleverna kan besvara under tiden som de tittar på filmen. Svaren sammanställs direkt och läraren kan ta del av en sammanställning av samtliga elevers svar. Ett kraftfullt verktyg för skolor som jobbar med 0ffice365 i undervisningen.

Apples motsvarighet till Power Point heter Keynote och är en app och har samma funktioner. Fördelen är att Keynote är mycket användarvänligt och lätt att lära sig. Kravet för at kunna jobba i Keynote är att du har en Appleprodukt (Ipad) vilket gör att programvaran inte är kompatibel med tex Microsofts PowerPoint. Keynote saknar en rad olika funktioner som finns i andra presentationsprogram, bland annat möjligheten att spela in en berättarröst. Fördelarna överväger nackdelarna Keynote är en app som fungerar i alla åldrar.

Google har ett eget presentationsprogram. Programmet är mycket användarvänligt och har de vanligaste funktionerna för ett presentationsprogram. Programvaran är molnbaserad och förutsätter att man har ett Google-konto. Alla presentationer sparas och finns lättillgängliga via Google Drive. Programvaran är det givna valet för skolor som jobbar med GAFE eller för lärare som vill jobba med Googles programvaror.

Slideshare är en internetbaserad tjänst som ger möjlighet att dela presentationer med eleverna. Genom att använda slideshare så kan presentationerna lagras i molnet, eleverna får tillgång till presentationerna och kan lätt kopiera textavsnitt från lärarens presentation för sina egna anteckningar. Det finns möjlighet att ladda ner, dela eller kommentera presentationerna med andra personer. Ett tips kan vara att lägga upp handouts från presentationer, genomgångar eller instruktioner inför lektioner eller inspelade föreläsningar.

Audacity är det givna digitala verktyget för lärare och elever som vill jobba med att skapa ljudinspelningar, podcaster eller radioprogram via Internet. Programvaran som finns med svenska som språkval är gratis att ladda ner. De mest nödvändiga redigeringsverktygen finns tillgängliga för att justera ljud, musik och lägga till olika effekter. Fördelen med Audacity är att det är gratis och att programvaran stödjer de flesta operativsystemen. Varför inte pröva genom att låta eleverna göra sitt eget radioprogram, skapa ljudböcker utav sina egna sagor, faktaarbeten eller historier.

Soundcloud är ett webbaserat ljudinspelningsprogram som lärare kan använda för att spela in ljudåterkopplingar till eleverna. Soundcloud finns även som app att ladda ner och kräver då att eleverna registrerar sig för att kunna använda verktyget. Eleverna kan använda appen för att spela in muntliga redovisningar, göra reportage eller radioprogram. Fördelen med Soundcloud är att inspelningarna lätt kan delas, bäddas in, laddas ner eller sparas på internet. Det finns möjligt att redigera vilka som ska ha tillgång till inspelningen, dvs. om inspelningen ska vara privat eller publik. Vidare finns det möjlighet att följa eller att prenumerera på andras ljudklipp. Kommentars-funktionen kan användas för att läraren och eleverna ska kunna ge varandra kamratrespons eller för att ställa frågor vid olika delar av inspelningen. Soundcloud är det givna valet för både lärare och elever som vill komma igång med att göra olika ljudinspelningar. I gratisversionen kan du lagra upp till tre timmar inspelningar. Här hittar ni en bra film om att komma igång med Soundcloud och en inspelning från min egen undervisning.

Ljudinspelaren i Windows möjliggör ljudinspelningar både för elever och lärare som på ett snabbt och enkelt sätt vill spara ljudfilen. Inspelningen kan sedan skicka via mail, lägga upp på skolans lärplattform eller dela via olika online-medier.

 iTunes erbjuder möjlighet att lägga upp egna ljudinspelningar, radioprogram eller podcaster. Dock kräver det att man registrerar sig eller har ett iTuneskonto sedan tidigare.

PodOmatic är ytterligare ett program där lärare, eller varför inte en hel klass kan lägga upp och skapa sin egen podcast. Podcasten kan t.ex. delas med elevernas föräldrar, andra klasser eller med skarpa mottagare. PodOmatic kräver att man registrerar ett konto för att kunna använda deras webbaserade molnlösning.

Film och streamingstjänster

Youtube rekommenderas starkt för lärare och elever som vill lägga upp sina filmer på internet. Fördelen med att använda Youtube är att det finns ett inbyggt webbaserat redigeringsverktyg som gör det möjligt att klippa, klistra in filmklipp, bilder och lägga till text för att skapa hela filmer. Här finns en film om hur du använder Youtubes videoredigerade. Youtube finns det även möjlighet för lärare att jobba med återkoppling genom att filma elevernas prestationer och lägga in annoteringar. Här hittar ni ett exempel. Youtube är ett mycket användarvänligt redigeringsverktyg som eleverna kan arbeta med om de film som examinationsform.

Bambuser är ett annat enkelt webbaserat gratisverktyg för att lägga upp filmer eller att göra egna webbsändningar live från en genomgång, presentation, uppdrag eller ett studiebesök. Fördelen är att det går att se webbsändningen live och efteråt. Det går att dela, bädda in eller lägga upp webbsändningen på valfri plattform. Det finns också möjlighet att ställa frågor i kommentarsfunktionen som lärare och elever kan besvara eller diskutera gemensamt. Bambuser har en rad olika funktioner där man kan välja om livesändningen eller inspelningen ska vara privat eller publik etc.

Vinemo är en annan molnbaserad webbplats för videodelning. I Vinemo kan man på ett enkelt sätt skapa sin egen videkanal och dela med sig av sina filmer. I Vinemos gratisversion kan man lösenordskydda eller välja vilka som kan titta på filmerna. Det går att få fram statistik på hur många visningar, kommentarer, frågor eller delningar som gjort av olika filmer. Det går att ladda upp 500MB/vecka eller totalt 25GB på ett år. Vinemo precis som övriga verktyg möjligheten att titta på datorn, surfplattan eller i telefonen.

Övriga rekommenderade verktyg

• www.sparkol.com/
• www.powtoon.com/
• www.voki.com/

Ljud-, podcast- och radioinspelningar

Audacity är det givna digitala verktyget för lärare och elever som vill jobba med att skapa ljudinspelningar, podcaster eller radioprogram via Internet. Programvaran som finns med svenska som språkval är gratis att ladda ner. De mest nödvändiga redigeringsverktygen finns tillgängliga för att justera ljud, musik och lägga till olika effekter. Fördelen med Audacity är att det är gratis och att programvaran stödjer de flesta operativsystemen. Varför inte pröva genom att låta eleverna göra sitt eget radioprogram, skapa ljudböcker utav sina egna sagor, faktaarbeten eller historier.

Soundcloud är ett webbaserat ljudinspelningsprogram som lärare kan använda för att spela in ljudåterkopplingar till eleverna. Soundcloud finns även som app att ladda ner och kräver då att eleverna registrerar sig för att kunna använda verktyget. Eleverna kan använda appen för att spela in muntliga redovisningar, göra reportage eller radioprogram. Fördelen med Soundcloud är att inspelningarna lätt kan delas, bäddas in, laddas ner eller sparas på internet. Det finns möjligt att redigera vilka som ska ha tillgång till inspelningen, dvs. om inspelningen ska vara privat eller publik. Vidare finns det möjlighet att följa eller att prenumerera på andras ljudklipp. Kommentars-funktionen kan användas för att läraren och eleverna ska kunna ge varandra kamratrespons eller för att ställa frågor vid olika delar av inspelningen. Soundcloud är det givna valet för både lärare och elever som vill komma igång med att göra olika ljudinspelningar. I gratisversionen kan du lagra upp till tre timmar inspelningar. Här hittar ni en bra film om att komma igång med Soundcloud och en inspelning från min egen undervisning.

Ljudinspelaren i Windows möjliggör ljudinspelningar både för elever och lärare som på ett snabbt och enkelt sätt vill spara ljudfilen. Inspelningen kan sedan skicka via mail, lägga upp på skolans lärplattform eller dela via olika online-medier.

 iTunes erbjuder möjlighet att lägga upp egna ljudinspelningar, radioprogram eller podcaster. Dock kräver det att man registrerar sig eller har ett iTuneskonto sedan tidigare.

PodOmatic är ytterligare ett program där lärare, eller varför inte en helklass kan lägga upp och skapa sin egen podcast. Podcasten kan t.ex. delas med elevernas föräldrar, andra klasser eller med skarpa mottagare. PodOmatic kräver att man registrerar ett konto för att kunna använda deras webbaserade molnlösning.

Quizzverktyg och frågesport

Quzz, frågesport olika eller olika typer av frågeformulär kan användas för att utvärdera undervisningen och elevernas lärande. De kan även användas för att på ett snabbt och effektiv sätt testa elevernas faktakunskaper, begreppsförmåga eller för att synliggöra elevernas förståelse av ett arbetsområde, en lektionsgenomgång, flippad föreläsning. Ett quizz kan bestå av påståenden, problemformuleringar, mattetal, glosor där läraren kan välja att utforma flervalsfrågor, sant eller falskt, fritextsvar eller att eleven skall rita ett svar. I vissa verktyg kan man även göra självrättande test där eleverna kan få en direkt återkoppling på om de stavat, räknat eller angett rätt svar. Det finns flera digitala verktyg som stödjer möjligheten att göra quizz, frågesport eller frågeformulär, några av dessa är:

Plickers är ett fantastiskt verktyg som uppskattas av eleverna. Plickers kräver att läraren registrerar ett konto och sedan lägger in elevernas namn i klasslistan. Eleverna får sedan ett nummer som skrivs ut som Plickerscards med en QR-kod. I QR-koden finns fyra sidor med en bokstav (svarsalternativ) på varje sida (A-D). Läraren kan i förväg förbereda ett antal multiple choice eller true/false frågor som eleverna ska ta ställning till. Läraren kan med sin mobil, surfplatta eller dator samla in svaren och se resultatet från elevernas svar i realtid. Svaren kan sedan ligga till grund för gemensamma klassrumsdiskussioner med stöd av EPA-metoden. Här hittar ni en bra film som visar hur man kan använda Plickers i undervisningen. Fördelen med Plickers är att det inte kräver att alla elever ska ha tillgång teknik i undervisningen. Det räcker med att läraren skriver ut och laminerar plickerscards. Skolappar.nu ger en mer detaljerad beskrivning av flera användningsalternativ i undervisningen.

Socrative är ytterligare ett användarvänligt och enkelt responsverktyg som kräver att läraren registrerar sig. När läraren har registrerat sig och skapt ett konto tilldelas kontot ett rumsnummer. Eleverna kan sedan gå in på www.m.socratice.com och logga i via rumsnummret och ange sina svar. Läraren kan välja att skapa kortsvar, flervalsfrågor, påståenden om sant eller falskt, frågesport, spcerace eller exittickets. Socrative har en rad grymma funktioner där eleverna kan få en direkt återkoppling om deras svar är rätt. Läraren kan se vilka elever som är inloggande i rummet, deras svar och kan efter det göra en sammanställning i realtid som kan mailas, laddas ner eller sparas i online. Socrative är det givna alternativet till den traditionella handuppräckningen och svaret på det dialogiska klassrummet för att synliggöra lärandet.

Kahoot är ett mycket uppskattat responsverktyg av eleverna. Det digitala verktyget bygger på att läraren kan skapa olika typer av frågesporter. Kahoot ger läraren möjlighet att skapa diskussionsfrågor, frågesport med poäng eller använda sig utav ghostmode. Läraren kan sedan markera det korrekta svaret och reglera hur lång svarstid eleverna ska ha. Det som krävs är att eleverna har tillgång till en dator, surfplatta eller mobiltelefon och läraren en dator som kopplas till en projektor. Ett hett tips är att testa att köra Kahoot vid en skolavslutning. Här hittar ni ett blogginlägg av Patrizia Diaz om hur man kommer igång med Kahoot i undervisningen. Ett till tips är att läsa ett längre blogginlägg som Fröken Flipp har skrivit.

Andra rekommenderade verktyg

• http://voto.se/
• http://www.infuselearning.com/
• http://quizizz.com
• http://www.flubaroo.com/ http://voto.se/
• https://testmoz.com/
• http://www.polleverywhere.com/
• http://flipquiz.me/

Animationer

Ett lite annorlunda sätt för att arbeta med att synliggöra lärandet är att arbeta med animationer och animering av bilder, och filmer. Animationer kan framförallt användas för eleverna i de yngre åldrarna. Eleverna kan skapa animerade filmer som förklarar en text, redovisar en uppgift eller beskriver ett kunskapsområde. Läraren har sedan en möjlighet att ge återkoppling på filmen och eleverna kan få i uppgift att arbeta med kamratrespons och ta del av varandras animationer. Filmerna kan sedan diskuteras i grupper eller i helklass för att bedöma vilka kunskapskvalitéer som de olika animationerna motsvarar utifrån lärandemålen. Ett alternativt skulle vara att eleverna genom en checklista eller självbedömning kan utvärdera sitt eget lärande och lärprocess utifrån lärandemålen samt kunskapskvalitéerna i uppgiften.

Andra rekommenderade verktyg

• http://goanimate.com/
• https://animoto.com/home
• http://www.voki.com/
• http://www.powtoon.com/
• http://www.storybird.com/

Filmvisning på nätet

Film är ytterligare ett medel för att tydliggöra och synliggöra lärandet för eleverna. Film i undervisningen kan användas som ett komplement till det lite mer statiska undervisningsmaterialet som läroböcker, faktatexter, fack- eller skönlitteratur och som ett sätt att och fördjupa elevernas lärande och förståelse. Till många filmer finns även lärar- och elevhandledningar med övningar och uppgifter som är kopplade till filmerna.

För att visa filmer i undervisningen krävs ett tillstånd från upphovsrättspersonerna eller från filmens distributör. Ni kan läsa mer om upphovsrätten för lärare på Skolverkets hemsida. Vill ni läsa mer om visningsrätt i skolan gå in på skolfilm, se gärna Youtubes film om upphovsrätt. Vissa filmer omfattas även av institutionella rättigheter eller licensavtal för filmvisning i klassrummet. Spindeln är en söktjänst som är att söka efter filmer och som går att infoga på skolans egen webbplats eller lärplattform. Nedan hittar du några gratis svenska filmresuser för skolan:

• http://sli.se/
• http://vetamix.net/
• http://www.mediapoolen.se/
• http://urplay.se/
• SVT, TV4, TV4, Kanal 5, TV6 play
• http://www.teacherondemand.se/
• http://www.kunskapshubben.se/
• Nedan hittar du några internationella filmresuser för skolan
• http://www.ted.com/
• https://www.khanacademy.org/
• http://www.watchknowlearn.org/default.aspx
• www.youtube.com
• http://www.europeana.eu/portal
• http://lreforschools.eun.org

Foton, bilder och illustrationer

För att synliggöra lärandet och förstärka texter så kan lärare och elever använda sig utav olika foton, bilder och illustrationer från tex Internet. Om man använder foton, bilder eller illustrationer från internet måste man alltid ha upphovsrättsinnehavarens tillstånd. Alternativet är att de med en digitalkamera, surfplatta, mobilkamera eller dator skapa egna foton, bilder eller illustrationer. Använder man egna bilder skall man alltid ange upphovsmannens namn och en länk då dessa verk är upphovsrättsskyddade. Vilka regler som gäller för lärare och elever som vill använda upphovsrättsskyddade bilder kan du läsa på Skolverkets hemsida. Det finns även foton, bilder och illustrationer som omfattas av Creative Commons som gör det möjligt för upphovsmannen att dela med sig av sitt verk men det skyddas genom ett system av valfria licenser. Läs mer om Creative Commons här.

Skolverket har även en blogg http://kollakallan.blogg.skolverket.se/ som rekommenderas tillsammans med www.webbstränan.se för er som vill veta mer om upphovsrätten och Creative Commons. Foton, bilder och illustrationer kan användas för att göra presentationer, collage, uppsatser, hemsidor, olika texttyper mm. För er som vill hitta gratis fria bilder på Internet rekommenderas följande sajter:

• https://www.flickr.com/creativecommons
• http://commons.wikimedia.org/
• http://www.freedigitalphotos.net/
• www.fotofinnaren.se
• www.pics4Learning.com
• www.google.com (Välj sökverktyg, användarrättigheter)
• http://search.creativecommons.org/
• http://pixabay.com/
• http://se.freepik.com/
• http://www.freedigitalphotos.net/
• https://www.bing.com/images

Bildredigering och infografics

Det finns även en rad olika bildredogeringsprogram som kan användas av lärare och elever för att redigera sina foton, bilder och illustrationer. Här hittar du några exempel på lite enklare bildredigeringsverktyg

• http://photofiltre.sv.softonic.com/
• http://apps.pixlr.com/editor
• https://pixlr.com/
• http://the-gimp.sv.softonic.com/

För att skapa illustrationer så kan man använda sig utav olika infografics med rubriker, brödtext, bilder och symboler som sedan kan delas på olika medier eller laddas ner och sparas på datorn. Här hittar du några verktyg för att göra infografics

• http://www.easel.ly/
• http://piktochart.com/
• https://infogr.am/
• https://venngage.com/

Skolverkets filmer Prov, bedömning och betygssättning

• Tidigare betygssättning – kom igång med betygssättningen
• Tidigare betygssättning – underlag för betygssättning
• Tidigare betygssättning – att sätta betyg!
• Sambedömning i skolan
• Gudrun Erickson — 1. Uppfattningar om bedömning
• Gudrun Erickson — 2. Lärande — Undervisning — Bedömning
• Gudrun Erickson — 3. Grundläggande frågor och begrepp
• Gudrun Erickson — 4. Att tänka på vid bedömning
• Gudrun Erickson — 5. Varför elevmedverkan vid bedömning?
• Att tänka på vid bedömning – en föreläsning med Gudrun Erickson

Skolverket, Allmänna råden för planering och genomförande av undervisning

• Planering och genomförande av undervisningen, del 1: Planering
• Planering och genomförande av undervisningen, del 2: Genomförande
• Planering och genomförande av undervisningen, del 3: Kunskapsbedömning och betygsättning
• Planering och genomförande av undervisningen, del 4: Uppföljning och dokumentation

 Skolverket, Kollegialt lärande och formativ bedömning

• Formativ bedömning -bedömning för lärande
• Professionsutveckling och lärarledd undervisning
• Kollegialt lärande och formativ bedömning
• Forskning för klassrummet
• Tillitsfullt klimat och inkludering

Skolverkets filmer om att sätta betyg

• Tidigare betygssättning – kom igång med betygssättningen
• Tidigare betygssättning – underlag för betygssättning
• Tidigare betygssättning – att sätta betyg!
• Hur funkar ämnesplanen och kunskapskraven?
• Hur sätter lärare betyg?
• Elevers frågor om betyg

• Bedömning för lärande – Att leda BFL som ett framgångsrikt utvecklingsarbete
• Bedömning för lärande – Synliggöra lärandet, återkoppling och rektorns pedagogiska ledarskap
• Bedömning för lärande – Återkoppling och kamratrespons
• Bedömning för lärande – Tydliggöra kunskapskrav och synliggöra lärandet
• Bedömning för lärande – Synliggöra lärandet och kamratrespons
• Bedömning – Tydliggöra kunskapskrav och självbedömning

• Christian Lundahl Skillnaden mellan summativ och formativ bedömning
• Christian Lundahl Varför bedömning för lärande?
• Christian Lundahl Bristfokusering
• Christian Lundahl – 1. Tydliggöra mål och kunskapskrav.mov
• Christian Lundahl 2 Skapa aktiviteter som synliggör lärandet
• Christian Lundahl 3 Återkoppling som för lärandet framåt
• Christian Lundahl – 4         . Aktivera eleverna som lärresurser för varandra.mov
• Christian Lundahl -5 Aktivera eleven som ägare av sin egen

• Vanliga missuppfattningar vid bedömning
• Så kan du arbeta med formativ bedömning
• Nottingham: Fokus på utveckling ger mer elevengagemang
• ”Förstärk formativ bedömning med digitala verktyg”
• Formativ bedömning, Pedagog Stockholm
• Provfri undervisning – Hur du involverar eleverna i bedömningsarbetet
• Flippad bedömning
• Två stjärnor och en glödlampa – en film om kamratbedömning
• Vad kan man ha ett digitalt responssystem till?
• Engagera eleverna i litteratursamtalet med hjälp av digitala responsverktyg
• Flipped classroom – Hur gör man?
• No Hands Up
• Vanliga missuppfattningar vid bedömning
• Felen lärarna gör med betyg och nationella prov

• Embedded Formative Assessment – Dylan Wiliam
• The Classroom Experiment (Ep.1)
• The Classroom Experiment (Ep.2)
• The Classroom Experiment lollipop sticks
• Dylan Wiliam Part 1
• Dylan Wiliam Part 2
• Dylan Wiliam Presentation Part 3

• Bedömningsaspekter kopplade till att föra resonemang
• Betyg – så funkar det!
• Bedömning för lärande – Vad är det?

• Att bedöma lärande
• Frågor och svar om bedömning
• Lär med formativ bedömning
• Formativ bedömning inom NO
• Bedömning av kunskap
• Digitala verktyg för att se elevens lärande
• Feedback, feedup, feedforward
• The Big Five – de fem förmågorna, del 1
• The Big Five – de fem förmågorna, del 2
• Bedömning och betygsättning
• Bedöma kunskaper med diagnosverktyget Diamant
• Konsten att göra ett bra prov
• UR Samtiden – Koden till bättre lärande
• Dylan Wiliam om lärandets vitala verktyg

• BFL på KvUtiS – instruktionsfilm
• BFL i undervisning
• Flippad fortbildning BFL 1
• Flippad fortbildning BFL 2
• Assessment for learning
• Synligt lärande 2.01
• Synliggöra det synliga lärandet

• Utbildning i bedömning för lärande – Första seminariet från den 14 oktober
• Utbildning i bedömning för lärande – Andra seminariet från den 24 november
• Utbildning i bedömning för lärande – Tredje seminariet från den 15 december
• Utbildning i bedömning för lärande – Fjärde seminariet från den 5 mars

• Förstå kunskapskraven: Att utveckla ett resonemang i svenska
• Förstå kunskapskraven: Att pröva och ompröva i slöjd
• Förstå kunskapskraven: Nyanserade resonemang och komplexa samband i samhällskunskap
• Förstå kunskapskraven: Att lösa problem och föra resonemang i matematik
• Förstå kunskapskraven: Att föra en diskussion framåt i fysik

• Formativ Bedömning 1 – Staffan Lekenstam
• Formativ bedömning 2 – Ingela Bursjöö
• Formativ bedömning 3
• Bedömning för lärande i NO
• Formativ undervisning med IKT i svenska
• Kamratbedömning, Hjärntorget och digitala verktyg
• Synligt och tillgängligt – så stödjer du lärande och bedömning

• Helena Wallberg, Formativ bedömning – mitt specialpedagogiska perspektiv
• Video Formativ bedömning med Andreia Balan
• Kristoffer C, Introduktion – formativa bedömning
• Critique and feedback – the story of austin’s butterfly – Ron Berger
• Daniel Nordström, Från (be)dömning av lärande till bedömning för lärande.